Till att börja med vill jag säga att fetma inte alls har med intelligens att göra, även om många verkar tro det. Jag visste att jag var precis lika ”bra” som en normalviktig, men förstod att andra i samhället inte alltid tyckte så.

Detta är en av anledningarna att jag har valde att operera mig, just för att få passa in och bli en i mängden. Men framförallt gjorde jag det för min egen hälsas skull, framtida sjukdomar och för att underlätta livet helt enkelt. Med en så pass stor övervikt blir även de lilla väldigt jobbigt.

Jag ville sluta tänka på om jag kommer ner i karmstolen på restaurangen eller om plaststolen kommer hålla eller ge vika. Jag ville kunna åka attraktioner på Gröna Lund utan att vara rädd att inte få ner arslet, jag längtade efter att springa i pulkabacken med mina barn (det fanns inte ens täckbyxor i min storlek).

Ja, listan kan göras hur lång som helst för som extremt överviktig är man väldigt begränsad. Och det finns inga som helst fördelar med att vara fet! Att andra människor dessutom verkar tro att det är tillåtet att säga vad som helst till en tjockis gör inte att man mår bättre …

Beslutade mig för gastric bypass

2006 hade jag efter diverse försök med bantning beslutat mig för en gastric bypass. Jag gjorde en genom titthålsoperation och fick endast fem små hål. Var hemma redan efter två dygn.

Efteråt hade jag en stadig viktnedgång. På cirka 1,2 år hade jag gått ner från 147 kilo till 67 kilo.

Självbilden hängde inte med i viktnedgången

Jag har mått bra fysiskt hela vägen, det är huvudet som har svårt att hänga med. Ens självbild är jättefel och man blir inte lycklig enbart för att bli smal. Det måste mer till, vilket sjukvården oftast missar.

Så mitt viktigaste råd till er som funderar på en operation är att ta kontakt med kurator eller psykolog. Hela du ska må bra!

Jag får hela livet tillföra vitaminer och järn, men det är de enda ”mediciner” jag måste äta. Mina värden kollar jag hos min husläkare en gång om året.

Få bukt med överskottshud

Jag fick mycket överskottshud. Så efter tre år gjordes en bukplastik. De togs bort cirka tre kilo hud.

Har klarat mig bra från biverkningar

Idag så här pass lång tid efter min operation så tänker jag inte så mycket på den, den är en del av mig. Jag lyssnar på kroppen och den är mitt redskap. Den talar om vad som funkar.

Jag får ju en så kallad dumping om jag äter för mycket socker. Då svettas jag, mår illa, får hjärtklappning. Det är ofarligt, men så pass obehagligt att man helst undviker det.

Första tiden är såklart jobbigast med omställningen innan man lär sig sin nya mage. Och självklart finns de komplikationer, jag har inte (tack och lov) råkat ut för några av dem.

Operationen är bara ett verktyg

En myt är att vi inte kan gå upp i vikt, men det kan vi! Och många gör det efter några år. Det gäller att se operationen som ett verktyg och utgå från det.

Börjar vi gå upp är de ju samma för oss, göra av med mer än vi stoppar i oss.

Första tiden efter operationen ville jag frälsa alla överviktiga människor men idag när någon frågar ber jag dem att verkligen läsa på och ta reda på allt de kan. Operation är inte den ultimata utvägen för alla.